3.9.2024

Arbetslivsbarometern inom undervisningen

Ett nytt arbetsliv har åter dragit i gång. En stor del av lärarna har inlett arbetsåret med motivation och entusiasm. Detta visar även undervisningens arbetslivsbarometer som OAJ nyligen publicerat. Enligt barometern upplever två av tre lärare engagemang och glädje i sitt arbete.

Arbetslivsbarometern utreder arbetsförhållandena inom undervisningen med två års mellanrum. I början av augusti publicerades de centrala resultaten av barometern:

Generellt sett har arbetsförhållandena förblivit oförändrade under mätperioden jämfört med tidigare mätningar.
Ett gott chefsarbete märks över hela linjen som bättre arbetstrivsel och stresshantering.
Under mätveckan har lärarna fler arbetstimmar än en genomsnittlig löntagare (lärare 40,5 timmar och chefer 42,9 timmar).
Nästan alla undersökta indikatorer visar att belåtenheten och trivseln på arbetsplatsen har försvagats inom yrkesutbildningen. I yrkeshögskolor var den genomsnittliga arbetstiden under mätveckan upp till 46 timmar.
Tre av fem upplever att arbetsmängden är för stor och två av fem upplever stress.
Var femte lärare upplever allvarligt och upprepat osakligt bemötande eller mobbning och var tionde lärare har blivit utsatt för våld i sitt arbete (upp till var tredje lärare inom småbarnsfostran).

Trots att en stor del upplever motivation och entusiasm, upplever en alltför stor del av de anställda inom undervisningen många belastande faktorer i sitt arbete. Vad kunde man göra åt detta?

Ökade och rätt riktade resurser är naturligtvis en patentlösning på många problem. Tillräckligt små gruppstorlekar där elever som behöver stöd beaktas står högst upp på många lärares önskelista. Enligt barometern är ett gott chefsarbete också viktigt för att man ska orka med sitt arbete och det leder också till besparingar när sjukfrånvaron minskar.

Det är också svårt att begränsa och minska arbetsmängden. En del av lärarna har ett exakt timantal som begränsar arbetstiden men det gäller nödvändigtvis inte arbetsmängden. En del av lärarna har ingen fastställd absolut arbetstid, där begränsningen av arbetstiden fungerar som en metod för att minska belastningen.

Som yrkesgrupp är lärarna väldigt samvetsgranna, ibland kanske till överdrift. Jag påstår att läraren själv kan påverka en del av arbetsmängden och -tiden. Det är bra att ibland fråga sig själv om man kan jobba mindre eller inte alltid med ”perfekt” resultat. Jag tror att man kan sköta sig arbete korrekt även då.

Jag önskar alla lärare och chefer en fin inledning på det nya arbetsåret!

Kari Nieminen
ordförande
OAJ Österbotten