1.1.2020

Om Pisaresultaten

Pisaundersökningen som görs vart tredje år har visat att finländska 15-åringar fortfarande ligger i toppen bland OECD-länderna beträffande läskunnighet, matematik och naturvetenskaper. Det huvudsakliga undersökningsmålet för Pisaundersökningen 2015 var läskunnighet. Undersökningen visar att finländska ungdomar fortfarande ligger i toppen bland OECD-länderna, i synnerhet i läskunnighet och naturvetenskaper. Av de europeiska länderna var det endast Estland som hade bättre resultat än Finland i alla de kunskapsområden som undersöktes. Med andra ord kan vi fortfarande vara stolta över våra ungdomar och nivån på vår undervisning.

Finlands resultat är berömligt men uppmärksamheten fästs vid den sjunkande trenden. Finlands Pisaresultat har sjunkit jämnt sedan 2006. Antalet elever som klarar sig dåligt ökar och skillnaderna i kunskaperna blir allt större. I Finland är i synnerhet skillnaderna mellan flickor och pojkar bland de största i OECD-länderna. Detta framkommer väldigt tydligt i läskunnigheten.

Läskunnigheten bedömdes på skalan 1–6. Andelen elever som har en väldigt svag läskunnighet (nivå 1) har ökat med 2,5 procentenheter sedan den föregående undersökningen och motsvarar nu 13,5 procent av åldersklassen. Av flickorna ligger 7,6 procent på nivå 1, men andelen bland pojkar är så hög som 19,6 procent. Av pojkarna ligger sammanlagt över 40 procent på nivå 1 och 2. Andelen är alldeles för stor! Det är oroväckande att de negativa attityderna till läsning har ökat. Andelen människor som läser varje dag minskar hela tiden. Jag läser bara om jag måste, säger hälften av ungdomarna. Läskunnigheten och bristen på den avspeglas oundvikligen i det övriga lärandet.

Pisaundersökningen ger för första gången resultat även om elever som får särskilt och effektiverat stöd. Enligt Pisa riktas stödet huvudsakligen till rätt elever. Med tanke på läskunnigheten är det alarmerande att över hälften av de ungdomar som har en svag läskunnighet endast får allmänt stöd. Pisa tar dock inte ställning till hurdant stöd de olika nivåerna omfattar, och därför räcker nivån av stödet inte till för att beskriva det verkliga stöd som eleven får i undervisningen.

Den finländska grundskolan har fått beröm för att barnen har likvärdiga möjligheter till lärande oberoende av boendeort och socio-ekonomisk bakgrund. Enligt Pisa är skillnaderna mellan skolorna de minsta i OECD-länderna, men skillnaderna är stora inom skolorna. Fortfarande är det elevens socio-ekonomiska bakgrund som allt starkare definierar hur väl eleven klarar sig i skolan. Betydelsen av den socio-ekonomiska bakgrunden och hur den korrelerar i svaga läranderesultat är en mycket starkare faktor än vad könet är.

Trots att trenden för resultaten i Finland är sjunkande finns det mycket gott bland resultaten. Utöver elevernas goda kunskaper är de finländska eleverna nöjda med livet, vilket tydligt skiljer dem från andra länder i toppen. Undervisningen i Finland är den mest effektiva i världen men i alla de länder som klarat sig bättre studerar man mer än i Finland.

Den sjunkande trenden i inlärningsresultaten har i många länder rättats till genom målmedvetet arbete och omfattande ekonomiska insatser. Resultaten vittnar om att man måste göra samma sak i Finland. Metoder för detta finns redan. Problemet är att alla de korrigerande åtgärder som kräver omfattande ekonomiska satsningar har förblivit ogjorda. Så här kan det inte fortsätta då man vill att Finland ska vara framgångsrikt även i framtiden. Det är tur att Finland har världens bästa lärare. De kan göra underverk bara de får en uppriktig chans.

Kari Nieminen
ordförande
OAJ Österbotten